Kanariefåglar, La Palma

Några fåglar vi såg på kanarieön La Palma 16-22 november 2017.

Den fågel som vi vanligen kallar kanariefågel heter egentligen kanariesiska (Serinus canaria) enligt Fågelguiden. På spanska heter den Canario. Den häckar på Kanarieöarna (utom Fuerteventura och Lanzarote) från havsnivå upp till ca 1500 möh. Vi såg den varje dag i buskarna vid vårt hotell El Cerrito i Los Cancajos strax söder om Santa Cruz de La Palma. Jag såg även ett ex uppe på La Palmas högsta topp Roque de Los Muchachos (2426 möh).


Även kanariegransångaren (Phylloscopu canariensis, Mosquitero canario) syntes och hördes dagligen utanför hotellet:




Den vackra sammetshättan (Sylvia melanocephala, Curruca cabecinegra) höll också till i hotellets omgivningar. Vi såg den nästan varje dag men den betraktas som relativt sällsynt på La Palma:




Koltrasten (Turdus merula, Mirlo común) är vanligt förekommande och tydligen den enda trasten på ön:


En silkeshäger (Egretta garzetta, Garceta común) såg vi redan på första dagens strandpromenad ...:


... tillsammans med en medelhavstrut (Larus michahellis, Gaviota patiamarilla):


Längs vägen upp mot högsta toppen Roque de Los Muchachos uppvaktades vi flitigt av mer eller mindre tama korpar (Corvus corax, Cuervo grande) som lärt sig att tigga mat av turisterna:




Kanarieduvan (Columba bollii, Paloma turqué) häckar endemiskt på Kanarieöarna Palma, Gomera, Tenerife och Hierro. Den är mycket skygg troligen till följd av fortgående illegal jakt enligt Fågelguiden.


Turkduvan (Streptopelia decaocto, Tórtola turca) är däremot mycket oskygg och plockar gärna smulor efter turisterna på uteserveringar:




En stor flock alpkråkor (Pyrrhocorax pyrrhocorax, Chova piquirroja) höll till på de färska lavafälten på La Palmas sydspets:


En ormvråk (Buteo buteo, Busardo ratonero) passerade högt över våra huvuden när vi vandrade upp på berget ovanför Los Cancajos:


Tornfalkar (Falco tinnunculus, Cernícalo vulgar) såg vi många när vi promenerade mellan Los Cancajos och Santa Cruz. Den här kom flygande på låg höjd mot oss nära Hotell Parador ca 300 möh ovanför Los Cancajos:




En roskarl (Arenaria interpres, Vuelvepiedras común) i vinterdräkt patrullerar badstranden i Los Cancajos. Den rör sig obekymrat mellan solstolarna och hittar en och annan godbit:

Tornfalk, Storsund

Vandring upp på Jierivaara, Idivuoma

Idag - torsdagen den 8 augusti 2013 - planerar vi att bestiga berget Jierivaara. Toppen ligger på 569 möh att jämföra med sjön Raisijärvi på 346 möh. Vi parkerar bilen vid gamla bron över Kallokkajoki ca 4 km söder om Ullas stuga vid Raisijärvi.


Vi har nu Jierivaaras topp ca 2 km åt sydsydväst. Här finns ingen stig så vi vandrar söderut genom den fina tallskogen. Inte långt från bilen har vi turen att stöta på en flock lappmesar. Det är första gången jag ser denna vackra fågel:






Vi går stadigt uppför berget. Efter ca en halvtimme har vi passerat björkskogsbältet och får fri sikt norrut över sjöarna vid Idivuoma:


Ytterligare en halvtimme senare närmar vi oss toppen på Jierivaara:



Vi njuter av vyerna från toppen av Jierivaara:






E45 passerar strax nedanför Jierivaaras branta västra sluttning


En lövsångare underhåller oss medan vi fikar:



En falk flyger längs Jierivaaars branta västra sluttning med kurs mot Raisijärvi. Vi tänker att det kan vara stenfalken som häckar vid Raisijärvi men ornitologisk expertis säger tornfalk:


Vi vandrar tillbaka mot nordost längs kammen uppe på kalfjället.
En vacker stenskvätta följer oss uppmärksamt en bit:






När kalfjället övergår i björkskog svänger vi 90 grader åt vänster (mot nordväst) brant ner mot Saarijärvis norra spets. Väl nere i den fantastiskt vackra - och lättgågna - parkliknande tallskogen hittar vi en stig som tar oss ut på E45 strax norr om Saarijärvi en knapp kilometer från bilen vid gamla bron över Kallokkajoki:

Keukiskero och Lainioälven

Idag planerar vi att bestiga Sämmäräinen ca 15 km fågelvägen sydväst om Ullas stuga vid Raisijärvi. Det kräver en vandring på ca 5 km från vägen mot Pulsujärvi. Vi åker söderut längs E45 och stannar till vid Jierijärvi. Där brukar det alltid ligga sjöfåglar - så också idag.

Salskrake - honfärgad, Knipa(?) och ? i Jierijärvi:


En tornfalk längs vägen mot Pulsujärvi:


Regnet västerut närmar sig sakta. Vi bestämmer oss för att lämna bestigningen av Sämmäräinen till framtiden och väljer att istället gå upp på Keukiskero som ligger bara ca 1 km från Pulsujärvivägen lite längre västerut.
Keukiskero är ett flackt kalfjäll med flera toppar ca 575 möh. Vi går upp till den sydliga toppen som heter Duottargeahcoaivi enligt kartan.

Jierivaara i öster från Duottargeahcoaivi:


Kuormakka i sydost från Duottargeahcoaivi:


Vy norrut över Keukiskero från Duottargeahcoaivi:


På vägen ner från Keukiskero tar vi det lugnt och tittar närmare på fåglarna som håller till vid trädgränsen.

Blåhake, Keukiskeros sydsluttning:


Lövsångare, Keukiskeros sydsluttning:


Vy västerut från Keukiskeros sydsluttning. Regnet i väster kommer långsamt närmare:


Nere vid Pulsujärvivägen ligger några byggnader intill rengärdet. En ängspiplärka följer oss från ett tak:


Vi fortsätter längs Pulsujärvivägen ytterligare ca en mil till bron över Lainioälven.


Strax norr om bron rinner Pulsujoki från Pulsujärvi in i Lainioälven:


Det här är fina laxfiskevatten. Vi ser dock inte till vare sig fiskar eller fiskare idag, bara två bilar och två tält vid tältplatsen intill bron. Däremot kryllar det av blåhakar, gulärlor och sädesärlor här.






På vägen tillbaka till Idivuoma hinner vi inte långt på E45 innan vi möter den här ståtliga renen:



Salskrakar i Jierijärvi vid E45: