Skidtur Gustafs

Idag är det bara 16 grader kallt nere i Dalälvsdalen hemma i Gustafs. Solen skiner och förhoppningsvis är det något varmare högre upp i bergen. Tar en tur med bilen upp till Silvbergs gruvor men ingen skillnad i temperaturen. Tillbaka till "Gustafs skidstadion" vid fotbollsplanen i Mora by där det finns ett antal skidspår av varierande längd mellan 2 och 10 km att välja på. Hänger kameran (Canon EOS 7D) runt halsen och skidar iväg. -15 grader känns rätt behagligt efter den långvariga köldknäppen på 20-30 grader minus.
I början finns bara ett spår att välja på så man behöver inte ta beslutet om hur långt man ska åka direkt.
Spåret går genom en tät björkungskog:

Efter några kilometer är det dags att bestämma sig - 10 km till vänster eller 6.3 km till höger. Eftersom fingrar och tår fortfarande är varma är det ett lätt val. Vänster så klart!:

På väg åt sydväst - mot varmare trakter?:

Solen värmer - när den får chansen!:

Längst bort på 10km-spåret gör jag liten extra sväng på ett par km till den stora kraftledningen som passerar Gustafs. Ledningarna glöder! Är det den höga elförbrukningen pga klylan som visar sig?

Tillbaka vid startpunkten vid fotbollsplanen väntar frusna reklamskyltar på vårens matcher i division 1 norra för Gustafs GOIFs damlag:


Min Canon EOS 7D fungerar utan problem i kyla. Jag har använt den i -25 grader. Jag kan också hantera den - i alla detaljer - med kraftiga skinnhandskar med stickade innervantar av ylle på händerna.
Kameran finns med i stort sett vid alla tillfällen numera. Den är rejält byggd. Vid skidturen i Sörskog i söndags gjorde jag ett ordentligt magplask i ganska hårt packad snö när skidorna fastnade i Boklöfsk V-ställning när spåret svängde brant åt höger längst ner i en utförslöpa. Kameran hängde löst runt halsen och hamnade mellan mej och snön. Varken jag eller kameran skadades. Lite snö på lins och ansikte bara.
Något annat var väl inte att vänta egentligen med tanke på den olycka min "gamla" Canon EOS 50D råkade ut för i höstas: Jag hade parkerat bilen på Hälsingetorget i Falun, lagt in en parkeringsbljett i bilen och hämtat kameran. Gick förbi bilen med kameran i bägge händerna framför ansiktet och kollade inställningarna på lcd-skärmen på baksidan av kameran. Hade helt glömt bort att parkeringen omgärdas av grov kätting hängande ett par decimeter över marken mellan stenstolpar. Jag fick kättingen på vänster smalben och dök rakt ner i det stenbelagda torget. Jag landade på höger knä och bägge armbågarna. Kameran dunkade i stenbeläggningen med en rejäl knall. Som tur var lyckades jag hålla upp kameran så att inte objektivet träffade stenarna först. Nu fick kamerans "bottenplatta" ta emot den värsta smällen medan objektivet - ett sprillans nytt Canon EF 16-35/2.8 L USM II - klarade sig med några märken på motljusskyddet. Kameran fick några rejäla hack på undersidan , höger knä en rejäl bula, vänster smalben skrubbat ca en decimeter och armbågarna lätt skrubbade och ömma. Men kameran fungerade som om inget hänt och fungerar fortfarande prickfritt. Mina kroppsskador gick över ganska snabbt och jag kunde genomföra vandringarna i Italienska Cinque Terre-bergen utan problem någon vecka senare - tillsammans med kameran. Min nya 7D är minst lika gedigen som denna 50D. Det känns betryggande!