Dagens skidtur går i skogarna i bergen söder om sjön Ljustern i Säter.
Mulet och ca 5 grader kallt. Startar vid västra sidan av Ljustern. Fina spår. Någon har åkt före så de senaste centrimetrarna nysnö är tillplattade.
Sågen och kyrkan i Säter sedda tvärs över Ljustern:
Passerar Lodstöparbo fäbodar efter ca en kilometer:
Det är tyst och öde i skogen men plötsligt sitter en mindre korsnäbb högt uppe i en gran:
Mycket snö i träden som omgärdar skidspåret:
Knutsbo fäbodar ligger högst uppe på berget ca 5 km från starten nere vid Ljustern:
Åker mot Dalkarlsnäs i östra änden av Ljustern. Efter 4.5 km mest utförslöpor kommer jag till detta vägskäl. Jag läser "Lodstöparbo 0.3 km" och tar skoterspåret - som är någon dag gammalt - åt höger. 300 m till Lodstöparbo låter bra tänker jag och skidar på i skoterspåert. Men något Lodstöparbo dyker inte upp. Istället går skoterspåret brant uppåt. Så brant att jag inte törs vända och åka utför så jag fortsätter. Förr eller senare måste jag ju komma till det skidspår jag följde upp till Knutsbo. (Väl hemma upptäcker jag att det står "Lodstöparbo 3 km" på skylten och att skoterspåret går till St Hån):
I en trång dalgång ser jag spår som jag tolkar som hundspår. Jag ser dock inga spår efter skor. Längre in i dalgången vimlar det av dessa "hundspår" som verkar helt färska. Måste vara en hel flock. Varg? Tanken får kalla kårar att krypa längs ryggen. Fortsätter framåt och uppåt. Inte en chans att jag vänder tillbaka till den dalgången.
Efer en kvarts klättrande brant uppåt kommer jag äntligen fram till ett skidspår - och en skylt. "Dalkarlsnäs"! Den här skylten har jag ju passerat för ett bra tag sen. Jag har allstå åkt i en cirkel och är nu tillbaka en bit upp på berget - ganska långt från Lodstöparbo. Efter ett tags funderande tar jag ett gammalt skoterspår som går på en oplogad väg västerut. Jag är lite osäker på var jag är men logiskt sett måste jag komma fram till spåret mellan Lodstöparbo och Knutsbo så småningom:
Och mycket riktigt, efter tjugo minuter (en evighet känns det som) känner jag igen mej igen. Lodstöparbo. Sen är det bara en kilometer ner till bilen:
4 kommentarer:
Wow vilken rysare... först vargspår och sen lite vilse ...
Men fantastiska bilder ... som vanligt.
Kram!
Och inte en människa såg jag på hela turen.
Vilken spännade skid-tur!! Låter som en riktigt spännande bok!!
Vi såg en skymt av "skatan" på tv4 ikväll,tyvärr så såg vi nog inte från början,men det vi såg var super bra,såå kul att se henne!!
Kram Frida
Jag såg det också. Hon gjorde det riktigt bra!
Skicka en kommentar