Vadning i Lulep Niendojågåsj nedanför sluttningen där vi tältar. Kameran är förpackad i en Haglös Watatite vattentät påse. Vadarstaven är ett enbens teleskopiskt kamerastativ av kolfiber från Velbon (GEO POD N64) - det väger ca 0.5 kg, är maximalt 154 cm långt, har ett bra grepp för handen, är mycket stabilt och trycks inte ihop vid belastning. Ullas 2 meters bambustav inköpt på blomsterhandel för 10 kr och förstärkt med en skruv i varje ände fungerar också bra - lite tunn att hålla i dock. Hatten är egentligen en kanothatt och fungerar utmärkt både mot regn och sol. PÅ fötterna har jag ett par sandaler som sitter ordentligt fast - kängorna hänger runt halsen. Jag håller kamerapåsen i handen eftersom jag inte har någon ryggsäck. Normalt hänger kamerapåsen i en karbinhake på ryggsäckens bärsele:
Vadning i Vuoinesjåkåtj strax sydväst om bron över Kukkesvakkjåkkå. Här går jag barfota - utan sandaler - vilket inte är att rekommendera. Risken är stor att man får skärsår på fötterna. Här verkar stenarna dock vara ganska runda:
Vadar/vandrarstaven är ett måste vid vadning!
Vadningen över Njavvejågåsj på hemvägen. Här bär jag 19 kilo ryggsäck, 2.5 kg kamera Canon EOS 7D med EF 100-400 mm objektiv i vattentät påse hängande i karbinhake på ryggsäckens bärsele samt kängorna runt halsen:
En lättnadens suck efter att ha kommit över.
Ulla vandrar i Tretorn Sarekstövlar och vadar alla vatten med stövlarna på - utan att bli blöt om fötterna! Hon går före och rekognoserar vattendjupet. Vid osäkra förhållanden har hon regnbyxorna utanför stövelskaften - det minskar risken för att vatten ska skvalpa in i stövlarna:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar