möter mej glatt på vägen
- söker mitt sällskap
Kattens ögon ser
rakt in i själens skrymslen
- två hål mörkret
Lysande ögon
bygger bro mellan själar.
Lämna mej inte!
På dagens vandring runt Ljustern kommer den här katten springande mot mej med svansen i vädret. Den stryker sej mot benen så jag får svårt att gå.
Efter ett tag kommer jag loss och vandrar vidare med katten tätt intill fötterna. Efter något tiotal meter saktar den in och blir efter men när jag vänder mej om och kryper ner för att fota den kommer den strax fram till mej igen.
Till slut stannar den dock och sätter sej på vägen och tittar.
Maken till sällskaplig katt har jag aldrig stött på - bortsett från mina egna förstås. Det verkade som om den kände mej ...
Grannarnas katter däremot springer sin väg när de ser mej trots att jag pratar vänligt med dem och försöker locka dem till mej. Men de kanske känner sej lite skyldiga då de oftast ligger och lurar vid min fågelmatning ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar