Gusten och Norman på sjöfågeljakt:
Pigorna Clara och Lotten med drängen Rundqvist i bakgrunden:
Fiolspel och dans på bryggan - med tunga regnmoln hotande i väster:
Redan från att vi går ombord på Slussbruden vid Främby Uddes brygga blir vi som en del av föreställningen - sommargäster på väg ut till skärgårdsön Hemsö. På Hemsö möter oss August själv, spankulerande på bryggan, och Gusten och Norman i ekan på sjöfågeljakt.
Vi går iland och hälsas välkomna av madam Flod i egen hög person. Pigor och drängar utför sina sysslor. Vi picnicar nere vid stranden underhållna av fiolspel och dans på bryggan intill. Hotfulla regnmoln tornar upp sig vid horisonten.
Det här är inledningen på Dalateaterns föreställning Hemsöborna på Hellmansö i Runn i Falun.
Det är en färgstark, värmande och mycket underhållande föreställning under bar himmel med idel lysande skådespelarinsatser. Det är perfekt timing genomgående - tom den obligatoriska regnskuren har vänligheten att komma under pausen.
Följande citat ur Hemsöborna (hämtat från Wikipedias artikel) är ett bra exempel på Strindbergs enastående naturskildringar.
"Ekan plaskade fram genom holmar och skär, medan alfågeln gäckade bakom kobbarna och orren spelade inne i granskogen; det gick över fjärdar och strömmar tills mörkret föll och stjärnorna tågade opp. Då bar det av ut på stora vattnet, där Huvudskärsfyren blinkade. Och ibland strök man förbi en ruskprick, ibland ett vitt sjömärke, som såg ut som ett spöke; än lyste kvarliggande snödrivor som lärft på bleke; än dök skötvakare upp ur det svarta vattnet och skrapade mot kölen, när ekan gick över dem; en yrvaken trut skrämdes upp från sin kobbe och tutade liv i tärnor och måsar, som gjorde larm, värre än hin håle, och längst ut, där stjärnorna gingo ner i sjön, syntes ett rött och ett grönt öga av en stor ångare, som släpade fram en lång rad runda ljus, utsläppta genom salongsventilerna."
(Carlsson, Clara och Lotten kommer farande med eka från Dalarö till Hemsö)
Den välkända inledningen av Hemsöborna lyder:
"Han kom som ett yrväder en aprilafton och hade ett höganäskrus i en svångrem om halsen. Clara och Lotten voro inne med sköt-ekan att hämta honom på Dalarö brygga; men det dröjde evigheter, innan de kommo ibåt. De skulle till handelsman och ha en tunna tjära och på apoteket och hämta gråsalva åt grisen, och så skulle de på posten och få ett frimärke, och så skulle de ner till Fia Lövström i Kroken och låna tuppen mot ett halvpund småtärna till notbygget, och sist hade de hamnat på gästgivaregården, där Carlsson bjudit på kaffe med dopp. Och så kommo de äntligen i båt ..."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar