Det blåser fortfarande friska till hårda sydliga vindar. Vi överger planen på att åka de 16 kilometrarna över kalfjället nästan rakt söderut till Sylarna. Storerikvollen i Norge - ca 18 km åt sydväst - känns heller inte lockande i det här vädret och med osäkra väderutsikter för de närmaste dagarna. Vi bestämmer oss för att åka tillbaka till Storulvåns Fjällstation. Vi får motvind första halvan ner till Ulvåtjärns raststuga. Därifrån fortsätter leden så småningom i mer skyddad terräng i Stor-Ulvåns dalgång.
Finkornig nysnö från senaste tidens snöfall i området yr i vinden och piskar ansiktet. Det gäller att ha en ordentlig huva på jackan:
Leden går svagt uppför från Blåhammarens Fjällstation. Våra rumskamrater ligger före oss i spåret. De har varit ute flera dagar och övernattat i tält men tillbringade senaste natten på Blåhammarens Fjällstation:
Efter att vi passerat krönet på Blåhammarfjället - ca 1100 möh - får vi härlig utförsåkning ned mot Ulvåtjärns raststuga. En bit ner på sluttningen har en pistmaskin kört fast och får assistans av en grävskopa och ytterligare en pistmaskin. Jag tar bilden i full fart nerför sluttningen och ögonblicket efter ramlar jag baklänges och hamnar hjälplös som en skalbagge på rygg. Kameran slår ner i backen och blir helt täckt av snö:
Efter att ha fått av mej ryggsäcken lyckas jag ta mej upp på benen igen. Jag borstar bort snön från kameran. Den verkar ha klarat sej - både från smällen och från fukten från den smältande snön:
Efter ca en timmes skidåkning är vi framme vid Ulvåtjärns raststuga halvvägs till Storulvåns Fjällstation. Det är fullt i stugan men vi hittar lä bakom stugan och kan ta en kort tepaus på stående fot:
Ett hundspann från Storulvån ...
... svänger av söderut mot Sylarna:
Vi fortsätter längs leden mot Storulvåns Fjällstation. Det går undan nerför fjället ner i dalgången. Vi åker nu rakt österut, vinden kommer från sidan och besvärar inte längre så mycket.
Det är första vardagen efter påskhelgen. De flesta gäster har checkat ut och åkt hem. Nu finns det gott om lediga rum. Vi hyr ett fyrbäddsrum och får ha det för oss själva. När vi ligger och tar igen oss på rummet får vi besök av en tornfalk som sätter sig utanför vårt fönster och tittar in. Den sitter kvar i flera minuter och låter sig fotograferas på bara en meters håll:
2 kommentarer:
Ojoj, vilket fantastiskt tillfälle med tornfalken, och vilka vackra bilder det blev! Enormt snyggt med snön och ljuset! Wow!
/Marie
Ja ibland har man tur. Och fönstret var välputsat också... Jag har tittat igenom dina Tanzania-bilder och några fågelblder. Imponerande! Jag lägger en länk till din blogg på min sida.
Skicka en kommentar