... tänker jag när jag masar mig runt 10 km skidspåret i Mora By i Gustafs idag. Strålande sol från en klarblå himmel och runt -10 grader ger naturupplevelsen en extra krydda.
Tanken slår mig när jag har blivit omskidad av diverse hurtbullar på de inledande 3 kilometrarna och upptäcker att alla har valt 6 km-slingan. Jag fortsätter på en för dagen jungfruelig 10-km-slinga. Nattens centimetertunna lager av pudersnö är orört - endast någon harpalt och mickel räv har trampat i spåret före mej.
Jag stannar till ibland och fotograferar.
Tät björkskog - med snövita stammar:
Rösåsen med master och utsikstorn blir synlig i en glänta:
Solens strålar gnistrar i frosten på trädets kvistar:
Längst bort på spåret viker jag av i ospårad terräng ytterligare en kilometer för att komma fram till kraftledningen som jag vet glöder i det här solskenet:
En större hackspett sitter och hackar fram frön ur tallkottar intill spåret utan att låta sig störas:
"Vi måste sluta springa förbi naturen. Om vi bara stannar upp ett ögonblick så finns mycket kraft, energi, lust och glädje där. Det är ett förnämligt sätt stärka den psykiska konditionen."
Bibbi Westin i artikel i senaste numret av tidskrften Friluftsliv från Friluftsfrämjandet.
1 kommentar:
Så rätt Göran.
Mvh Anita
Skicka en kommentar