2012-10-31

Ascoli Piceno, Le Marche, Italia

Det har regnat under natten och mer regn väntas under dagen.

Efter frukosten har vi vår dagliga genomgång med hotellägaren där vi berättar var vi varit dagen före och vad vi tänker göra under dagen samtidigt som vi förlänger vår vistelse på hotellet med ytterligare en natt.

Han föreslår att vi ska passa på att besöka Ascoli Piceno och några andra fina mindre orter i närheten den här regniga dagen. Ascoli Piceno med ca 50 000 invånare ligger ca 40 km åt sydost i sydligaste delen av Le Marche nära gränsen mot Abruzzo vid Fiume Tronto.

I morgon är det torsdag 1 november och Alla Helgons Dag som är helgdag i Italien. Då är alla butiker stängda. Vi behöver en bättre karta över Monti Sibillini och hoppas hitta en sådan i Ascooli Piceno.

Innan vi åker passar jag på att försöka se var någonstans vi gick igår. Balzo Rossos karakteristiska profil är lätt att hitta från vår balkong 4 trappor upp i Hotel Paradiso:


Även Rifugio "Città di Amandola" och sluttningen på Monte Amandola vi gick en bit upp på känner vi igen:


Jag lånar ett stort paraply på hotellet och vi går ner till bilen. Den stenbelagda branta gatan är regnblöt men inte ett dugg hal. Det är som att gå på sandpapper, mycket bra fäste.

Det är marknad i Amandola på onsdagar så det är fullt med marknadsstånd nere på torget och angränsande gator.

Bilresan till Ascoli Pizeno går utan problem. En lång nybyggd tunnel - som inte finns i min GPS - förkortar resan betydligt. Vi kör in mot Centro storico och hittar en bra parkeringsplats alldeles utanför gamla stan nära järnvägsstatioen. Det är en betalplats men man behöver inte betala för tiden mellan 13:30 och 16:00 så det räcker med ett par Euro för vår del.

Vi går över en hög bro in mot gamla stan i lätt duggregn. Vi kommer direkt in på den berömda Piazza Arringo med det lilla dopkapellet Il Battistero ... :


... intill den större katedralen Duomo di San Emidio:


Interiör från Duomo di San Emidio - mycket vackert och stämningsfullt:


Vi fortsätter längre in i Ascoli Piceno och fram till ett annat berömt torg, Piazza Del Popolo. Det är gott om mysiga uteserveringar längs torgets sidor men ganska tomt på folk nu på dagen och i regnet:


Butikerna har stängt mellan 13:30 och 16:00. Det finns en ganska stor bokhandel på torget och vi hinner in innan de stänger. De har en hel del böcker om Monti Sibilliini och ett otal vandringsguider på engelska och italienska men kartorna är finitio - slut. Även boken Acciaio(Stål) av Silvia Avallone är finito. Jag har den på svenska och tänkte använda det italienska originalet som övningsbok.

Vi lämnar bokhandeln med oförättat ärende och går in på det ansedda Caffè Meletti för dagens lunch:


Det är egentligen alldeles för vackert för att kallas kafè eller konditori. I början av 1900-talet köpte Silvio Meletti byggnaden (dåvarande Kungliga Postkontoret) och omformade den till en av Italiens vackraste "coffe houses" och en av Italiens viktigaste byggnader i Art Deco-stil.

Silvio Meletti är kanske främst berömd som skapare av likören Anisetta Meletti.

Det är ett tjusigt ställe - jag kommer inte på något bättre ord - med uniformsklädda diskreta servitörer bakom en stor bardisk. I en monter vid ingången finns deras utbud av smörgåsar mm. När vi står där och tittar smyger en av servitörerna upp vid vår sida och börjar berätta vad de olika bakverken innehåller. Vi bestämmer oss för en focaccia och en involtini piadina. Brödet är förhållandevis billigt - 3 resp 4 Euro - och en Capuccino för 3 Euro är väl helt normalt. Earl Grey-tè kostar 4.50 Euro - men då får vi en stor kanna som räcker till två personer. Dessutom får vi ett par delikata kakor på köpet.


Vi sitter kvar och njuter av den vackra lokalen och den fridfulla stämningen en god stund:


Ute på torget pågår bygget av en isbana som ska användas om några dagar vid ett stort reklamjippo för Vodafone - om jag förstår det hela rätt.


Under eftermiddagen strosar vi runt i Ascoli Piceno. Det finns många smala fina gränder att förirra sig in i:


Vi hinner också med ett besök på museigalleriet Pinacoteca Civica med en överväldigande mängd tavlor och statyer från gamla tider. I biljetten - jag får faktiskt reducerat pensionärspris - ingår även Galleria d'arte Contemporanea och Museo dell'arte Ceramica som ligger på två andra ställen i stan - men de orkar vi inte med.

På vägen tillbaka till Amandola stannar vi och handlar morgondagens utflyktsmat i en
rätt stor livsmedelsbutik lägligt placerad vid vägen i den lilla orten Comunanza. I morgon är det ju helgdag och inga butiker har öppet och vi är osäkra på om vår butik i Amandola har öppet på helgdagskvällen.

Tillbaka i Amandola kör vi den ordinarie vägen upp till Hotell Paradiso för att se om den eventuellt är öppen för trafik. Och visst är den det. Det återstår fortfarande en hel del arbete med att lägga på gatsten men den är körbar.

Vi segar oss uppför tvärbranta Via Roma på ettans växel.

Uppe vid hotellet är det smockfullt med bilar. Paret som firar 50-årig bröllopsdag har haft en stor fest där under eftermiddagen med kanske ett hundratal gäster. Många av gästerna stannar kvar på hotellet över helgen så i fortsättningen är det fullt vid frukostborden.

Vi bestämmer oss för att stanna kvar på Hotel Paradiso våra tre återstående nätter i Italien.

2012-10-30

Ner i dalen, Valle dell'Ambro, Monte Amandola, Le Marche, Italia

Dagens lunch inmundigar vi i sällskap med en familj svart rödstjärt vid Rifugio "Città di Amandola". Här finns fina träsoffor att sitta på - både för oss och rödstjärtarna:





Efter lunchen vandrar vi ner i Valle dell'Ambro längs en välanvänd stig.

Vy söderut tvärs över Valle dell'Ambro:


Ett staket med svårforcerade bommar över stigen och en skum skylt möter oss en bit ner i dalen:




"divieto assoluto di accesso
ai non utenti ed a quanti non preventivamente autorizzati
i trasgressori saranno denunciati all autorità giudiziaria ai sensi dell'art 633 C.P
nonche sanzionati con multa da L 500.000 a L 2.000.000"

"absolut förbud mot tillträde
för icke-användare och för de som inte är förauktoriserade
lagöverträdare tas till domstol i enlighet med artikel 633 C.P.
samt bestraffas med böter från L 500 000 till L 2 000 000".

Artikel 633 C.P. behandlar brottet "invasion av mark eller byggnader" i strafflagen (Codice Penale).

L-et ser ut som tecknet för engelskt pund men måste väl betyda lire i det här fallet. Den italienska liran användes fram till Eurons införande 2002.



Svårt att förstå detta budskap eftersom vi går längs vandringsleden E6 så vi struntar i det och fortsätter vandringen ner i Valle dell'Ambro. Vi får fina vyer över dalen:


Rätt snart är vi framme vid den imponerande klippväggen Balzo Rosso:




Stigen gåt tätt under klippan:


Vi fortsätter vandringen längre in i dalen som blir allt trängre. Strax före klockan 16 vänder vi tillbaka. Vi har då vandrat i medlut i ca en timme och räknar med att vi behöver minst en timme för att ta oss tillbaka till bilen. Och då är det ganska mörkt nu när sommartiden är över.

Vandringen tillbaka går snabbare än väntat. Redan 16:40 är vi uppe vid bilen igen och får en fin bild över Amandola i sent eftermiddagsljus:


Det är mörkt när vi kommer tillbaka till Amandola. Eftersom det kommer att regna under natten och stora delar av morgondagen parkerar vi bilen nere vid Piazzale Garibaldi. Det kan ju bli halt på regnblöta - och branta - stenbelagda gator ... Det tar bara några minuter att gå trapporna upp till hotellet så det är inget stort problem.

Upp på berget, Monte Amandola, Le Marche, Italia

Vid Rifugio "Città di Amandola" finns en informationstavla med en karta över hela nationalparken Monti Sibillini. På den finns en mängd rutter inlagda.

De röda med benämningen E1, E2 osv är "vandringsleder i parken".

Det finns också naturstigar (gula) benämnda N1, N2 osv och "historiska vandringsleder" (blå) benämnda 241, 242 osv - de underhålls tydligen inte av parken.

Grande Anello (stor ring) dei Sibillini är en 120 km lång vandringsled runt hela nationalparken Monti Sibillini. Den är markerad med G på kartan och lämplig för alla, utan branta klättringar och knäförstörande nerfarter:


Det är E6 som utgår härifrån.

Den leden överensstämmer i stort med Walk 5 - Upper Valle Dell'Ambro i vår bok Italy's Sibillini National Park, Walking and Trekking Guide.

Enligt vår beskrivning ska vi börja med att gå ner i Valle dell'Ambro och komma tilbaka en bit upp på Monte Amandola. Längd 11 km och ca 4 timmar.

En bit bort finns en besvärlig passage som man kan undvika genom att gå en alternativ rutt längre in i Valle dell'Ambro. Den förlänger gångtiden med 2 timmar.

Vi inser att vi inte kommer att hinna runt innan det blir mörkt och väljer att börja med att gå åt motsatt håll för att komma upp och känna på något högre höjder.

På väg uppför Monte Amandola:


Det ser inte så brant ut nerifrån men uppifrån är utsikten ner mot parkeringen hisnande:


Vi fortsätter på skrå snett upp på allt högre höjder längs den smala stigen tills svindelkänslorna tar överhanden och vi stannar och bestämmer oss för att vända:




Utsikt över Amandola och Monte San Martino (på klippan uppe till höger). Adriatiska havet bildar en knappt skönjbar horisontlinje längst upp:


Vi kommer ner i den skyddande skogen. Ulla undersöker växterna och funderar på vilken typ av ek de här bladen tillhör:


En flock kungsfåglar svärmar runt i lövverket. De är väldgt rörliga och kvicka och sitter inte stilla långa stunder. De är oftast borta innan jag hinner få dem i fokus i kameran:






Väl nere vid bilen igen är det hög tid för lunch.

Rifugio "Città di Amandola", Le Marche, Italia

Efter frukost sätter vi kurs mot Rifugio "Cittá di Amandola" en bit upp på Monte Amandola som vi har utsikt över från balkongen till vårt rum 4 trappor upp i Hotel Paradiso i Amandola. Bilfärden ner från hotellet går problemfritt. Ulla går före och kollar i kurvorna att kusten är klar innan jag lämnar möjliga mötesplatser och fortsätter neråt.

Vägen upp till Rifugio "Città di Amandola" är belagd och i utmärkt skick förbi den lilla bergsorten Garulla - som finns i GPS-en. Garulla är föresten delat i två delar Garulla Inferiore och Garulla Superiore genom en brant dalgång.

Vägen fortsätter förbi Garulla och går upp till vintersportorten Bolognola. Beläggningen upphör någon km efter Garulla vid avfarten till Rifugio "Città di Amandola". Ca 2 km rakt söderut från vägskälet når vi Rifugio "Cittá di Amandola" längs en grusväg i hyfstat skick.

Rifugio "Città di Amandola" ligger på en stor öppen platå med magisk utsikt över Amandola och vidare bort mot Adriatiska havskusten.
Hela platån fungerar sommartid som en stor campingplats. Jag har sett bilder där platån är fylld med bilar, husbilar och tält. Men idag är det bara vi här!:








Själva Rifugio "Città di Amandola" är en form av "fjällstation" med möjlighet till övernattning (8 personer) och med bar och restaurang. Vid den här tiden på året är den öppen bara på helgerna eller på beställning. Byggnaden ligger diskret i en skogdunge i bortre änden av platån:






Vi är nu 1200 möh och strax under trädgränsen.

Vy över Amandola. Adriatiska havets obrutna horisontlinje kan skönjas överst i bilden:


Amandola från ovan med Hotel Paradiso längst till vänster:


Grannstaden Sarnano:


Vyer söderut:




Vattenkranen är utgångspunkt för de vandringsleder som utgår härifrån:


En nyfiken och ganska orädd familj svart rödstjärt håller till här uppe:




Morgon i paradiset, Hotel Paradiso, Amandola, Le Marche

Strålande solsken möter oss när vi kliver ur sängen och öppnar balkongdörrarna i halvåttatiden på morgonen. Vi hinner njuta av de här magnifika vyerna över Monti Sibillini innan det är dags att gå ner och äta frukost. Det här är verkligen paradisiskt!


Vår Fiat Panda står på parkeringen vid hotellentrèn rakt under balkongen.

Tre bilder tagna med brännvidd ca 30 mm bildar tillsammans ett panorama från söder till norr:


La Valle di Tenna till vänster och La Valle dell'Ambro till höger. Fiume Ambro flyter ihop med Fiume Tenna innan Tenna passerar Amandola. Monte Amandola med klippväggen Balzo Rosso till höger:


Det ovanligt mjukt rundade berget till vänster i bilden heter Monte Amandola och blir dagens utflyktsmål. Längst till vänster syns översta delen av klippväggen Balzo Rosso. I högra (norra) sluttningen av Monte Amandola går vägen upp till vintersportorten Bolognola:


Ett par bilder tagna med 100 mm brännvidd mot de snöklädda topparna (de högsta topparna är strax över 2500 möh):




Slutligen en bild tagen med brännvid 360 mm in i den branta dalen La Valle di Tenna som Fiume Tenna bildat: