Större turturduva (Streptopelia orientalis), Idivuoma, Torne lappmark

Onsdagen den 2 augusti 2017 i 15:30-tiden kommer Ulla och jag tillbaka till Ullas stuga i Idivuoma efter att ha uträttat några ärenden i Karesunado.

Stugan ligger i stugbyn ca en kilometer söder om samhället Idivuoma intill E45-an. Stugbyn byggdes upp av Ullas föräldrar och syskon på 1980-talet men ägs numera av ett franskt företag Aventure Arctique som erbjuder diverse äventyr i arktisk miljö för främst franska turister bl a norrskensskådning och snöskovandringar från anläggningen i Idivuoma, som kallas Lodge Aurora. De har också en anläggning på ön Senja i norra Norge varifrån man kan få se norrsken och även paddla kajak i Atlanten. De fyra nordligaste stugorna i byn behölls av Ulla och hennes syskon. Vi brukar tillbringa ett par veckor där på vårar och sensommrar.

Den här gången har vi varit i stugan några dagar efter en veckas fjällvandring längs Kungsleden. Vi kommer åkande i bilen ner mot stugan då en fågel flyger upp från grusvägen. Den är stor som en duva men är ganska mörk och brun med skarpt vita spetsar på stjärtfjädrarna som den brer ut som en solfjäder. Ullas första intryck är att det är en falk. Som tur är landar den genast på gårdsplanen mellan de fyra stugorna. Jag rullar sakta fram med bilen tills jag får vänster sida av bilen mot fågeln medan jag öppnar sidorutan och lyckas hiva fram kameran från baksätet. Fågeln spankulerar lugnt fram och tillbaka på gårdsplanen medan den pickar något från marken. Vi inser rätt snart att det är någon slags duva det handlar om - jag kommer att tänka på turkduva som ses rätt ofta hemma i Dalarna.

Jag hinner ta ett 30-tal bilder under de knappt fyra minuter som duvan är kvar. Vi ser aldrig när den flyger iväg. Den försvinner bakom en tall och sen ser vi den inte mer.

Vi börjar genast leta i Fågelguiden utifrån minnesbilder och bilderna i kameran och kommer fram till att det måste vara någon av de två arter turturduvor som beskrivs där. Jag kopplar upp kameran (Canon EOS 7D2) mot min Samsung-platta via Canons nya SD-kort W-E1 med WiFi-funktion. Med hjälp av Canons CameraConnect-app får jag över bilderna i jpg-format till plattan. Tyvärr reduceras bildernas upplösning från kamerans 5472x3648 pixlar till 1920x1280 vid överföringen. I Samsung-plattan har jag Lightroom Mobile så jag kan processa och beskära bilderna hyfsat. Via mobiltelefonens internetanslutning lyckas jag rapportera observationen tillsammans med två bilder i artportalen.se. Det mesta tyder på att det är en större turturduva men det är så otroligt osannolikt att jag sätter ett frågetecken. Den är mycket sällsynt i Sverige och har aldrig tidigare observerats i Torne lappmark enligt artportalen.

Det dröjer inte länge innan jag får följande kommentar till bilderna:
"Du kan ta bort frågetecknet, detta är en större turturduva. Grattis till ett superhäftigt fynd!"
Den kommer från Anders Eriksson som är rapportansvarig i Sveriges Ornitologiska Förenings raritetskommitté!

Nu (14 augusti) när jag är hemma i Falun igen och har tillgång till min dator kan jag få fram bilder i högre upplösning och med betydligt bättre kvalitet:







De 26 tidigare fynden av större turturduva i Sverige enligt Sveriges Ornitologiska Förening

Enligt wikipedias artikel om större turturduva
är det en asiatisk art som häckar från sydvästra Sibirien till Iran, Afghanistan, Kashmir och Nepal (underarten meena) eller från centrala Sibirien till Kina, Korea, Japan och Kurilerna (underarten orientalis).
De markant vita stjärtspetsarna indikerar att den här individen är en meena.

Sångsvan i Myllyjoki, Idivuoma

På en kulle med fin utsikt över Myllyjoki brukar vi stanna till och spana efter vårfåglar. Så här dags brukar man kunna se många andfåglar tillsammans med sångsvanar i de isfria delarna av Myllyjoki. Men idag hittar vi bara ett par sångsvanar och en gräsand(!):

Renmöte på Joulavaara, Idivuoma

På väg från Kaarejärvi mot Siilasjärvi i en nerförsbacke på Joulavaara möter jag en ren som tvärvänder och springer ifrån mej. Den stannar uppe på nästa kulle och kollar in mej:








Medan jag tittar i kameran har renen börjat gå mot mej. När Ulla kommer farande nedför backen kastar den om och springer iväg längs leden i full karriär:




När vi kommer ut ur skogen har renen redan hunnit ner till Siilaslompolo:


Renen lunkar vidare på Siilaslompolo - på väg mot Tsuonamajärvi?

Svansjön Siilasjärvi, Idivuoma

Tallbit vid Raisijärvi, Idivuoma, Lappland

Tallbit hane:


Tallbit hona:


Tallbit hane:

Den norrländska kolibrin

En imponerande flyguppvisning av den i dessa sammanhang jämförelsevis klumpiga bergfinken.














De fem första bilderna är tagna i stort sett inom en sekund, de två sista två sekunder senare.
Från Raisijärvi, Idivuoma, Lappland 2014-07-30

Google+ tillverkar automatiskt denna rörliga gif-bild:

Sämmäräinen

Fredagen den 1 augusti är vi äntligen redo för att försöka ta oss upp på berget Sämmäräinen med sin topp på 577 möh. Vi kör ca 18 km söderut från Ullas stuga vid Raisijärvi i Idivuoma längs E45 och därefter ytterligare 2 km längs vägen mot Pulsujärvi. Där hittar vi en liten väg bestående av packad sand som vi försiktigt följer några hundra meter in i den lågväxta fjällbjörkskogen mellan sjöarna Salmasjärvi/Teukkajärvi och berget Teukkavaara. Den lilla sandvägen övergår i två spår som är farbara endast med fyrhjulingar.

Vi parkerar bilen och startar vandringen mot Sämmäräinens topp (577 möh). Toppen är inte synlig till en början men vi misstänker att fyrhjulingsspåret leder dit upp. Efter några minuters vandring genom den täta fjällbjörkskogen öppnar sig en lucka i lövverket och vi får syn på Sämmäräinens spetsiga topp:


En liten koja/vindskydd(låst) står uppe på toppen. Den används troligen för att spana efter älg i älgjaktstider:


En dalripa försöker locka bort oss från sina ungar:


Den springer framför oss på stigen ett tag innan den försvinner in i vegetationen:


Efter ytterligare 25 minuters vandring passerar vi trädgränsen och lämnar fjällbjörkskogen bakom oss:


En kvart senare närmar vi oss toppen och möts av stenskvättor:


... unga gulärlor:


... och orädda unga blåhakar:




Vi har milsvida vyer åt alla håll uppifrån Sämmäräinens spetsiga topp.
Här ser vi Kuormakka med sina tre toppar på andra sidan Teukkajärvi och E45:an:


En regnskur närmar sig söderifrån:




Ett par mil norrut ligger den lilla byn Mertajärvi på andra sidan sjön Idijärvi:


Något närmare och litet längre österut strax söder om Idivuoma intill E45:an ligger stugbyn där Ulla har sin stuga:


Ännu något närmare ligger Jierivaara knappt en mil borta i nordost:


I en liten göl i det vidsträckta myrområdet västerut huserar ett par sångsvanar:


Bara någon km nästan rakt österut ligger Luspavaara med sin telemast:




Kuormakka bortom Teukkajärvi:


Rakt söderut ser vi Salamasjärvi, ett grustag, vägen mot Pulsujärvi, Saarijärvi, Ristijärvi och Kivijärvi samt en kort bit av E45:an:

Dvärgmås över Kuortojärvi, Idivuoma, Lappland