Vem var Theorin som 1880 dokumenterade observationen av Vittrut i Våmån 1872-03-12 och i Svärdsjö 1879-10-16?
Denna fråga har legat och grott i mig de senaste dagarna.
Jag söker "Tehorin 1880" på Google och hittar så småningom till
Riksarkivets söktjänst Folkräkningar (Sveriges befolkning)
"Folkräkningen innehåller uppgifter om alla personer som var skrivna i Sverige vid olika årtionden. Ca 20 miljoner personer finns sökbara." Folkräkningsåren 1860, 1870, 1880, 1890, 1900, 1910 är klara. Arbete pågår med 1930.
På söksidan anger jag Efternamn: Theorin och Län: Kopparbergs län.
Jag får en lista med sju träffar varav de sista tre gäller Per Theorin, född 1842 och med folkräkningsåren 1880, 1890 resp 1900.
Det finns troligen mer information om Per Theorin på Riksarkivet men det kräver ett användarkonto så jag söker vidare på Google efter "Per Theorin 1842" och får genast träff på
Classify
Där finns en förteckning över fyra vetenskapliga aartiklar/böcker av författaren "Theorin, P. G. E. (Per Gustaf Emanuel), 1842-1916":
-Om afsöndringen af växtslem uti knopparna hos familjen polygoneae Juss.
-Om växternas hår och yttre glandler : några anmärkningar
-Om växternas hår och yttre glandler : afhandling som jemte theser med Tillstånd af högvördiga domkapitlet i westerås till offentlig granskning framställes
-Ombergs lafvegetation
Det här verkar mycket lovande. En vetenskapsman med naturintresse - dock med botanisk inriktning. Men han kanske också var intresserad av fåglar.
Jag söker vidare på "Per Gustaf Emanauel Theorin" och får följande intressanta träff:
runeberg.org: Svenskt porträttgalleri / XII:2 Lärarekåren i Skara, Strängnäs, Västerås och Växjö stift (biografier av Torsten Uggla) /
Per Gustaf Emanuel Theorin var tydligen lektor i naturalhistoria och kemi vid högre allmäna läroverket i Falun från 1878 och framåt.
När jag söker på "Per Gustaf Emanuel Theorin Falun" på Google får jag bl a fölajnde träff:
Kungliga Bibliotekets digitalisering av tidningen Dalpilen nr 1916-12-22 sidan 10 och 11.
Där står denna långa men mycket intressanta minnesruna över Per Gustaf Emanuel Theorin:
"Per Gustaf Emanuel Theorin. In memoriam. Den gamle anspråkslöse och folkskygge lektorn har slutat sina dagar. När man erinrar sig, huru små hans behof voro, kan man ej annat än tänka på det gamla visdomsordet: »Att intet behöfva är gudarna likt». Sällan var det, som Faluborna sågo honom i nya kläder. De grå kläder han hade när han år 1878 kom flyttande från Göteborg, sutto på åtminstone i midten pa 1890-talet, men så hängde ock fodret i trasor. Icke heller skattade han åt bordets njutningar. Hans aftonmåltid bestod af vattgröt och mjölk. som skulle stå på bordet i hans rum precis klockan sju, äfven om han då icke var inne. Ett fullkomligt enstöringslif lefde han. Under rasterna var han icke tillsammans med sina kolleger, utan sysslade i laboratoriet eller i museet. En gång under hela min skoltid såg jag honom på Engelbrektsgatan och då var det, som om ett underverk skett. På vår- och höstaftnar såg man honom försänkt i tankar gå på den vackra kyrkogården vid Kopparbergs kyrka, och om en skolyngling då var där och botaniserade, blef han glad och lämnade gärna upplysningar. Eljest syntes han blott på vägen mellan läroverket och Mäster-Jons gränd, där han var inackorderad hos mamsell Herdin, och dessa steg voro nog ofta pinsamma för honom. Han var icke svag för det täcka könet utan hade i stället en panisk förskräckelse för allt, hvad kvinnor hette. Därför var det honom motbjudande att flera gånger om dagen möta seminaristerna, som ofta för att plåga honom bildade en kedja, som upptog hela gatans bredd. Ibland undgick han dock deras intriger genom att gå upp i Beronii backe och stå där, till dess de gått förbi, och när han icke hann detta, gick han så långt åt sidan som möjligt och vände ryggen till. När vårterminen var slut, reste han från Falun, och då kunde han helt enkelt låna en dragkärra och själf draga sina packsaker till stationen. Var det för tungt, kunde han bedja någon skolyngling om hjälp, äfven om, eller kanske rättare, i synnerhet om han påträffade någon snobb. Ingen fick veta, hvart han for, icke ens mamsell Herdin. Om hon frågade, fick hon nöja sig med det svaret: 'jag reser söderut'. Sådan tedde han sig för oss: som en Diogenes, men man gjorde honom dock orätt, om man glömde, att det var ett godt hjärta, som klappade innanför de slitna kläderna. Han var en framstående naturvetenskapsman, som i sin krafts dagar gaf allmänheten del af sina forskningar, hvarför han kallades till arbetande ledamot af Göteborgs Vetenskaps- och vitterhetssamhälle. Särskildt må framhållas hans kärlek till naturen. Vetenskapsmannen har icke blott att konstatera fakta och söka förklaringsgrunder utan han skall äfven älska föremålet för sin vetenskap. Tänker man därpå, då blir den gamle enslingen en stor man för oss. Han föll ej för frestelsen att förguda naturen, som många gjort. Nej, men naturen var för honom, den småländske herdesonen, som en uppslagen bok, som talade om den gudomliga kärleken och visheten, och detta var han angelägen att framhålla för sina lärjungar. Så ädelt var hans utsäde i de ungas hjärtan. Han var äfven god som människa. Själf lefde han det mest försakande lif, men om lifvet icke tycktes kunna skänka honom glädje i vanlig mening, så fann han dock glädje i att hjälpa i tysthet. Hvad han försakade, fingo andra: släktingar och en, som stått honom nära, godt af. Hvar skog har sin källa och hvarje hjärta sin saga. Så var ock den gamle lektorn en gång ung och knöt förhoppningarne om ett lyckligt lif vid en, som han älskade, men dessa förhoppningar grusades. Det var detta slag, som förvandlade den lefnadsglade kavaljeren till en försakande enstöring, men han lönade icke ondt med ondt, utan behöll den trolösa i troget minne. Öfver henne vakade Nemesis. Hon kom i svårigheter och fick ångra sitt steg, men han kunde dock hjälpa henne, utan att hon visste det. Nu får enslingen, som de sista lefnadsåren bodde hos anhöriga i sin fädernebygd, stiga in i sin sista boning. Han gjorde icke mycket väsen af sig. men i det fördolda gjorde han godt. Frid hvile öfver hans graf till uppståndeisens morgon, då vi tillönska honom en riklig skörd! Skulle på hans kulle en minnessten resas, så tror jag, att hans lärjungar kunna enas om att på densamma de orden af vår psalmsångare borde inristas: »Ack när så mycket skönt i hvarje åder Af skapelsen och lifvet sig förråder. Hur skön då måste själfva källan vara. Den evigt klara!» U. T m. J" .
En fascinerande historia - men fortfarande inte klart att det var han om dokumenterade vittrutarna 1872 resp 1879. Han kom tydligen till Falun 1878 så det är knappast troligt att han observerade vittruten i Våmhus 1872 ...
Jag söker vidare på "Per Gustafs Emanuel Theorin 1842 1916" och får bl a följande träff:
Full text of "Svensk botanisk tidskrift" - Internet Archive
I Svensk Botanisk Tidskrift. 1917. Bd 11, h. 3 — 4. finns följande artikel:
IN MEMORIAM
Per Gustaf Emanuel Theorin.
* 4/11 1842. f 3 /it 1916.
Per Gustaf Emanuel Theorin var född d. Vii 1842 på komministerbostället Nydala i Småland.
Föräldrarna voro komministern Carl Gustaf Theorin och Hedda Karolina Petronella Sandahl.
Åren 1852—1859 var Theorin lärjunge i Jönköpings skola och avlade i september 1859 studentexamen i Uppsala.
De närmaste två åren konditionerade Theorin för att hösten 1861 återvända till Uppsala,
där han i januari 1866 aflade filosofie kandidatexamen och
i maj 1866 promoverades till filosofie doktor.
Augusti 1866— juni 1868 tjänstgjorde han som lärare vid Ryssbylunds privata landtbruksskola.
Intresset för landtbruk var hos honom stort och följde honom hela lifvet.
Hösten 1868 till våren 1879 var Theorin adjunkt vid Göteborgs högre allmänna läroverk
och var därunder äfven några år inspektör för vetenskaps- och vitterhetssamhällets samlingar
samt blef 1874 ledamot af denna sammanslutning.
I slutet af 1878 utnämdes Theorin till lektor i naturalhistoria och kemi
vid Falu högre allmänna läroverk och tjänstgjorde där till november 1907, då han erhöll afsked.
Det är ett lif prägladt af stor arbetsamhet och flit, som återspeglar
sig i Theorins publicerade skrifter, den första offentliggjord 1866
och den sista utgifven vid 71 års ålder 1913.
Undantar man en enda skrift:
"Förteckning på fåglar, som anträffats i Dalarna" som förvaras i Falu högre
allmänna läroverks museum, tryckt i Falu lärov. årsredogörelse 1880,
afhandla alla de öfriga publikationerna botaniska ämnen.
Gradualafhandlingen 1866 handlade om iakttagelser rörande öfver-
hudens bihang hos växterna, och den följande år som disputation för
lektorat utgifna uppsatsens titel var: Om växternas hår och yttre glandier.
En blick på litteraturförteckningen nedan visar, att större delen af Theo-
rins vetenskapliga produktion kom att röra sig om samma eller när-
stående ämnen, inom hvilka hans samvetsgranna studier betydligt vidgat
vår kunskap.
1868 utkom Om de värmemängder, som synas vara nödvändiga för några
allmänna, fleråriga växters första lifsyttringar på våren, hvari lämnas en
på observationer af marktemperaturen grundad framställning af jord-
lagrens uppvärmning under våren och dess betydelse för de olika växt-
typernas utveckling och ordningsföljd vid blomningen. Dessa observatio-
ner torde vara de första af sitt slag som utförts i vårt land.
1878 samlade Theorin hithörande iakttagelser i uppsatsen Undersökning
af temperaturen i olika jordarter och i olika jordlager, från 1 till 3 fot
under jordytan, i närheten af Kalmar.
Färgförändringarna hos växternas vegetativa delar tidigt på våren om-
talas i ett år 1874 utgifvet arbete.
Theorins intresse och kunskaper omfattade äfven lafvarna och svam-
parna. Öfver de förra har han skrifvit: Ombergs la f vegetation, 1875 och
1892: Några lafväxtställen, hvilken senare uppsats innehåller en mängd
växtlokaler samlade under resor i Småland, Östergötland, Dalarna, Göteborgs-
trakten och Bohuslän.
Hymenomyceterna behandlas i tvenne uppsatser. 1879 publicerades
Hymenomycetes Gothoburgenses, hvilken blef grundvalen för Oscar Robert
Fries 1888 utgifna utförligare arbete: Synopsis Hymenomycetum regionis
Gothoburgensis. Falutraktens hymenomycetflora behandlas 1880 i Adnotatio-
nes ad Hymenomycetes Fahlunenses och 1892 Hymenomycetes Falunenses
plenius enumerabuntur.
1860 afled Theorins fader, och modern flyttade med sina två söner till
Fiskaby, hvilken gård ägdes af hennes föräldrar.
Fiskaby ligger i Svenarums socken på det Småländska höglandet
omkring fyra mil söder om Jönköping.
Här hade Theorin efter faderns död sitt hem, här tillbragte han sina
ferier, hit flyttade han när han tagit afsked från sin lärarebefattning, och
där vistades han sedan ständigt, sysslande med sitt älsklingsstudium botaniken.
Ar 1890 dog Theorins moder, hvilket var ett synnerligen hårdt slag,
då han och modern voro allt för hvarandra. År 1910 dog äfven hans
broder, och den 3 november 1916 skildes han själf från sitt kära hem
och hvilar nu i familjegrafven på Svenarums kyrkogård.
Omkring midten af åttiotalet insjuknade Theorin i en svår nervsjuk-
dom, från hvilken han långsamt tillfrisknade. Han var vid äldre år en
allvarlig, sluten natur, som icke umgicks med någon utan lefde helt inom
sin egen tankevärld.
De af Theorin utgifna skrifterna med botaniskt innehåll äro ordnade
i tidsföljd :
1866. Iakttagelser rörande öfverhudens bihang hos växterna. — Gra-
dualafh. Uppsala. 34 s.
1867. Om växternas hår och yttre glandier. Några anmärkningar. Kal-
mar. 31 s. — Äfven som afhandl. med teser, som disp. för lekto-
rat. 33 s.
1868. Om de värmemängder, som synas vara nödvändiga för några all-
männa, fleråriga växters första lifsyttringar på våren. — Bot. Notiser
1868, s. 194-203.
1872. Om afsöndringen af växtslem uti knopparna hos familjen Poly-
goneas Juss. — Vet.-Akad. Handl. Bd. 10, N:o 5. 39 s. (Äfven an-
vänd såsom disp. i Uppsala för befrielse från vidare lektors-
disputationer).
1872. 1876. 1878. Växt-trichomernas benägenhet till formförändringar I,
II, III. — Vet.-akad. Öfversikt 1872, N:o 1, s. 109—118; 1876, N:o 5,
s. 55-66; 1878, N:o 2, s. 63—94.
1874. Färgförändringar hos växtens vegetativa delar tidigt på våren. —
Göteborgs Vet. och Vitterh. Samhällets Handl. 1874, H. 14, s. 113-127.
Anteckningar om Ombergs lafvar. — Årsberättelse om Elem. Lärov.
inom Göteborgs och Bohuslän 1873—1874. 12 s. 4:o.
1875. Ombergs lafvegetation. — Vet.-Akad. Öfversikt, N:o 1, s. 139—157.
1878. Några rön om afsöndring af vätskor i växtens knoppar och från
dess unga blad. Göteborgs Vet. och Vitterh. Samhällets Handl.,
1878. H. 16. 18 s.
Undersökning af temperaturen i olika jordarter och i olika jord-
lager, från 1 till 3 fot under jordytan, i närheten af Kalmar. —
Ibid. 1878. H. 16, 20 s.
1879. Hymenomycetes Gothoburgenses — Bot. Notiser, s. 119—129; 151—156.
1880. Utvecklingen och byggnaden hos några växters taggar och borst.
— Vet.-Akad. Öfversikt, N:o 1, s. 9—46.
Adnotationes ad Hymenomycetes Fahlunenses. — Årsredogörelse
för Falu högre allm. läroverk 1880. Falun, s. 59—67. 4:o.
1881. Om bladtandsglandlerna hos en del Salices. — Vet.-Akad. öfversikt,
N:o 7, s. 9—25.
1882. Om de så kallade kalkborsten hos ett par Eriophora. — Ibid.
N:o 10, s. 23-24 [tryckt 1883].
1884. Växtmikrokemiska studier. — Ibid. N:o 5, s. 51—85.
1885. Några växtmikrokemiska anteckningar. — Ibid., N:o 5, s. 29—48.
1892. Hymenomycetes Falunenses plenius enumerabuntur. — Bot. Notiser,
s. 97—115.
Några lafväxtställen. — Ibid., s. 49—55.
1902. Om trichomerna hos några gräs och halfgräs. — Årsredogörelse
för Falu högre allm. läroverk. Falun. 4:o.
1903. Bidrag till kännedomen om växttrichomerna, isynnerhet rörande
deras föränderlighet. — Arkiv för botanik. Bd 1, s. 147—185.
1904. Nya bidrag till kännedomen om växttrichomerna. — Ibid. Bd 3, N:o 5
31 s.
1905. Tillägg till kännedomen om växttrichomerna. — Ibid. Bd. 4, N:o
18, 24 s.
1906. Undersökning öfver några växtarters trichomer — Ibid. Bd 6, N:o 6,
23 s.
1908. Anmärkningar om några växtarters trichomer. — Ibid. Bd 7, N:o 9,
56 s.
1909. Om trichomer. — Ibid. Bd 9, N:o 3, 80 s.
1911. Mikrokemiska notiser om trichomer. — Ibid Bd 10, N:o 8, 44 s.
1913. Spridda anteckningar om trichomer. — Ibid. Bd 13, N:o 6, 38 s.
*
Ofvanstående korta skildring af Per Gustaf Emanuel Theorins lif
och vetenskapliga verksamhet grundar sig utom på litteraturuppgifter på
upplysningar, som välvilligt lämnats mig af den aflidnes brorsdotter frö-
ken Olga Theorin.
Porträttet ofvan visar Theorin vid 41 års ålder; porträtt finnas äfven
publicerade af V. B. Wittrock i Acta Horti Bergiani Bd 3, 1905, tafl. 108
samt i Svenskt porträttgalleri XII, 2, s. 61 och XIV, s. 252.
Selim Birger. "
Där kom det slutliga beviset att det är denne Per Gustaf Emanuel Theorin som dokumenterat vittrutobservationerna i Dalarna 1872 resp 1879. Vem som gjort observationerna framgår dock inte men det kanske finns att läsa i Falu läroverks årsredogörelse för 1880 som kanske finns i läroverkets museum.
PS
Uppgiften "Theorin 1880" finns i boken
Dalarnas fåglar - utgiven 1993 av Dalarnas Ornitologiska Förening och har registrerats på
artportalen.se av Dalarnas rapportkommitté.
Observationer av fåglar i Dalarna från 1800 till 1879 som finns registrerade på
artportalen.se:
-
Stenfalk Falun 1829-05-15 Stenfalk Falco merillus m (i 2:a året) Falun. maj 1829. C.H. Wegelin 1864. (Rudbeckianska skolans i Västerås samlingar, C 283)
-
Blåkråka Horndal 1830-01-01 1 ex skjutet troligen på 1830-talet (enligt uppgift till Lundborg 1846). (DOF 1993 Dalarnas fåglar uppl. 2 sid. 280)
-
Svart stork Horndal 1844-05-01 1 ex skjutet maj 1844, Horndal, By. (Lundborg 1846) (DOF 1993 Dalarnas fåglar uppl. 2 sid. 160) Exakt datum saknas
-
Svart stork Horndal 1844-05-15 1 ex observerades vid Horndal, By en kort tid efter det att en skjutits. (DOF 1993 Dalarnas fåglar uppl. 2 sid. 160) Exakt datum saknas.
-
Lappuggla Horndal 1844-11-01 1 ex skjutet i november 1844 Horndal, By. (Lundborg 1846)
-
Tobisgrissla Horndal 1846-04-01 (Lundborg 1846) 1 ex april 1846. (DOF 1993 Dalarnas fåglar uppl. 2 sid. 261) Datum ej känt.
-
[Vit pelikan] Rämshyttan 1850-06-08 Skjuten i sjön Rämen. (Dalarnas fåglar av Kjell Bylin 1975 sid. 182) (SOF 2002 Sveriges fåglar uppl. 3 sid. 263)
-
Rosenstare Borgärdet, Svärdsjö 1855-11-02 (DOF 1993 Dalarnas fåglar uppl. 2 sid. 350)
-
Blåkråka Ålängen, Hedemora 1861-01-01 1 ex skjutet 1861 eller 1862. Fågeln finns i Falu gymnasiums samlingar. (DOF 1993 Dalarnas fåglar uppl. 2 sid. 280)
-
Alfågel Venjan 1862-12-07 Ahlm 1871, sköts i Venjan (DF av Kjell Bylin, s. 270)
-
Alfågel Dala-Floda 1862-12-08 Ahlm 1871, sköts i Floda (DF av Kjell Bylin, s. 270)
-
[Vit pelikan] Sellnässjön 1867-07-01 Sommaren 1867. Datum ej känt. (FoFl 38:275) (SOF 2002 Sveriges fåglar uppl. 3 sid. 263)
-
Svarttärna Runn, Falu kn 1867-08-01 Ahlm 1871, Theorin 1880. Skjuten. Förvaras i Falu gymnasiums samlingar. Angivet i DOF arkiv: 1 hane hösten. Dalarnas Fåglar av Kjell Bylin 1975 sid. 349
-
Bredstjärtad labb Orsa 1867-09-20 Fångat. (Alm 1871) (Dalarna fåglar av Kjell Bylin 1975 sid. 339)
-
Vit stork (7 st) Dala-Floda 1869-07-06 (Länsman Berg gm Alm 1871) Ett ex skjutet. Finns monterat på Falu gymnasiums museum. (DOF 1993 Dalarnas fåglar uppl. 2 sid. 161)
-
Alfågel Mora 1869-12-01 Ahlm 1871, sköts i Mora i december 1869 (DF av Kjell Bylin, s. 270) Rrk har angivit datum ca. 1.12
-
Alfågel Ågsjön, Svärdsjö 1871-02-16 Ahlm 1871, en ung hane sköts vid Ågs Masugn, Svärdsjö. (DF av Kjell Bylin, s. 270)
-
Vittrut Våmån, Våmhus 1872-03-12 (Theorin 1880) (DOF 1993 Dalarnas fåglar uppl. 2 sid. 255)
-
Lappuggla Falun 1873-03-15 1 ex skjutet vid Falun 15.3 1873. (Theorin 1880)
-
Tretåig mås Mora 1875-03-30 1 ex Skjutet. (Theorin 1880) (DOF 1993 Dalarnas Fåglar uppl. 2 sid. 256)
-
Alfågel Siljan, Rättvik 1875-11-01 Theorin 1880, sköts i Siljan i november 1875. (DF av Kjell Bylin, s. 270) Rrk har satt datum ca. 1.11
-
Vittrut Svärdsjö 1879-10-16 (Theorin 1880) (DOF 1993 Dalarnas fåglar uppl. 2 sid. 255)
-
Stormfågel Särna 1879-10-24 Lindblad SJFT 1879. (DOF 1993 Dalarnas fåglar uppl. 2 sid. 156)
