Vår sista lediga dag i Cusco - efter besöket till Machu Pichu dagen före - åker jag tillsammans med Mikael, Stig och Urban på en egen tur till Chonta där vi hoppas få se kondorer. Guiden kommer och hämtar oss på Hotel Kuyllur i 10-tiden.
Vi stannar till i San Martin/Killarumiyoc där guiden visar oss den berömda månstenen och andra intressanta historiska lämningar.
Månstenen fungerar som en månkalender om jag förstod guiden rätt:
Mitt ressällskap Mikael, Stig och Urban:
Klockan närmar sig nu 12 så det börjar bli dags för lunch. Vi stannar i en liten ort där det pågår en avocadofestival. Gatan är fullsmockad med bilar som står stilla mest hela tiden. Vår guide stannar på vägen och följer med oss till en liten restaurang. Där serveras den vanliga potatissoppan som förrätt och för min del en fantastiskt god stekt forell som huvudrätt. Maten ingår i priset för utflykten som är 160 Nuevo SOL/50 USD/500 SEK.
Ca 80 km väster om Cusco på väg 3S strax efter det lilla samhället Limatambo svänger vi vänster in på en smal grusväg som leder söderut rakt upp för ett brant berg via otaliga serpentinsvängar. Efter ca en timme ha vi höjt oss ca 1000 meter och kommer fram till den lilla bergsbyn Chonta på 3500 möh.
Vi skriver in oss i gästboken vid parkeringen där den 3 km långa stigen ut till utsiktspunkterna för kondorerna börjar:
Vår guide och buss på parkeringen:
Chonta ligger mycket vackert i ett pass/sadelpunkt på berget. Rakt söderut stupar berget brant ner mot Rio Apurimac. Vi vandrar västerut högre upp på berget och in i den smala ravinen med Apurimac i botten ca 1000 meter ner.
Urban stannar till på ett krön och fotar:
Rio Apurimac forsar fram ca 1000 meter rakt nedanför oss. Enligt Wikipedia-artikeln om Rio Apurimac är ravinen som djupast ca 3000 meter och är därmed troligen Amerikas och kanske världens djupaste ravin, dubbelt så djup som Grand Canyon. Så här i slutet av regnperioden är vattnet brunt:
Utsiktspunkten för kondorerna ligger på en udde i ravinen:
Efter ca en timmes promenad - tuff för min del som fortfarande har känningar av den höga höjden - kommer vi fram till utsiktspunkten. Det regnar lätt och vi tar fram våra ponchos som är alldeles för färggranna och grälla enligt vår guide som snabbt trollar fram 4 kamouflagefärgade ponchos ur sin packning.
Några bilder från utsiktspunkten tagna med mobilkameran:
Guiden och Mikael är nöjda och glada:
Guiden tar en actionbild på mej:
Svindlande höjder:
Längre västerut planar ravinen tillfälligt ut:
Kondorerna gillar inte regn. Då sitter de stilla i grottor/under klippor längs ravinväggen. De behöver uppvindar för att enkelt kunna segelflyga upp ur ravinen på sina breda vingar. Vi har tur. Det lätta regnet upphör och efter en kvart kommer en kondor seglande från djupt nere i ravinen. Den cirklar runt oss 3-4 varv på mycket nära håll innan den dra vidare upp i himlen. Det är en ungfågel. Guiden uppskatta åldern till ca 7 år. Den är ännu mer brun än svart och saknar den vita ringen runt halsen.
Närkontakt:
Fler bilder på kondoren och andra fåglar jag såg i Peru finns här
Vi vandrar tillbaka till Chonta. Fortfarande lika jobbigt med stigen som går upp och ner längs ravinkanten. Efter en timmes vandring och tre timmars bilfärd är vi tillbaka vid Hotel Kuyllur i Cusco i 20:30-tiden.
Denna utflykt var en av mina absoluta höjdpunkter på Peru-resan. Inte bara mötet med kondoren utan även det mäktiga ravinlandskapet vid Chonta och Apurimac-ravinen var hänförande. Jag skulle gärna ha varit kvar däruppe en längre tid för att bara njuta av utsikterna och landskapet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar