Ulla och jag blir sugna på att göra ett besök där uppe men osäkra väderutsikter får oss att vela fram och tillbaka hela förmiddagen. Men vi bestämmer oss till slut och fixar snabbt matsäck och packning. Klockan hinner bli 11:30 innan vi kommer iväg. Efter ca en timmes bilande på kanonvägen upp till Rot i Älvdalen och vidare vägen längs Rotnan och Rymman och slutligen grusvägen mot sjön Andljusen parkerar vi vid Skråckåsens sydvästra spets.
Vi vandrar längs ett djupt skogsmaskinspår några hundra meter in på ett hygge innan vi svänger upp på Skråckåsens toppkam. Här uppe möter oss en öppen vacker tallskog. Marken är täckt med mjuka mossor och lavar och högväxt ljung och bärris. Riset når nästan upp i knähöjd på Ulla och gör det en aning tungt att gå. Ulla går med stövlar medan jag har låga vandringsskor (vattentäta med GoreTex):
Ulla upptäcker intressant spillning. Kanske varg?:
Efter ett par kilometer uppe på Skråckåsens kam i nordostlig riktning når vi fram till ett stort myrområde där vi hör spovar spela upp sin karakteristiska drill:
Vi passerar - torrskodda - norr om myren och förtsätter i östlig riktning den sista kilometern upp mot den stora blötmyren norr om Andljusvardens topp.
Efter en dryg timmes vandring är vi framme vid den västligaste delen av blötmyren. Här finns även en liten öppen vattenyta:
Vi slår oss ner i skogsbrynet och äter vår lunch medan vi lyssnar på spovars och snäppors drillande. En flock bergfinkar håller oss sällskap.
Efter lunchen letar vi oss ut på en liten trädbevuxen ås som sträcker sig in över blötmyren. Vi spanar av vattenytan med tubkikaren utan att se någon fågel:
På andra sidan tjärnen sitter en buskskvätta:
Vi fortsätter längs åsen ännu längre in på myren. Jag hoppar på tyvor mellan blötare partier och klarar att hålla mej torr om fötterna med mina låga skor.
Plötsligt omges vi av en flock (minst fyra) gulärlor:
Vi hör småspovar, gluttsnäppor och grönbenor sjunga. Troligen ingen myrsnäppa dock.
Det är svårt att se fåglarna på detta vidsträckta myrområde. Det är egentligen bara när de tar en flygtur som vi har en chans att se dem. En tofsvipa är ofta uppe och flyger, någon fiskmås flyger förbi ibland.
En småspov landar långt ute på myren och är mycket svår att upptäcka med ögat:
Det finns flera småtjärnar på myrområdet:
Ulla upptäcker stora mängder varglav på några torra stammar:
Ytterligare en spov långt ute på myren:
Ulla spanar ut över blötmyren norrut. Här åkte vi skidor i slutet av februari (3 månader sedan):
Tiden går snabbt häruppe och vi måste tyvärr lämna myren. Vi borde tillbringa mer tid här uppe på ca 700 möh i denna fantastiska natur. Vi fantiserar om att kanske gå hit med tält om någon vecka. Via den lilla åsen ute på myren går det att ta sig upp på Andljusvardens topp utan stövlar.
På vägen tillbaka visar Ulla mej dvärgbjörk:
Ulla spanar in en ståtlig torraka:
Efter en dryg timmes vandring är vi tillbaka vid bilen. Vi hinner in på utmärkta ICA i Älvdalen och handlar kvällsmat på vägen hem.
