Mondavio, Le Marche, Italia

Tisdagen börjar med en vandring på småvägar strax öster om Mondavio. Marco har gett oss en karta med en lämplig rundtur på ca 2 timmar inritad. Vi går mycket sakta - dels är det branta backar, dels finns det så mycket intressant att se och lyssna på:


Sydnäktergalens vackra sång följer oss i stort sett hela vägen. Men den är nästan omöjlig att få syn på i det täta lövverket. Jag lyckas till slut få en bild på vad som visar sig vara en ung sydnäktergal. Den sitter bakom några kvistar som stör bilden och gör det omöjligt att få skärpa med kamerans autofokus. Jag tar några bilder med manuell fokus och en av dom blir riktigt bra:
(fler blom- och fågelbilder från vandringen kommer senare)

Mondavio sett "underifrån":


Efter ett par timmar har vi avverkat knappt en tredjedel av den planerade sträckan och väljer att ta en genväg och därigenom hoppa över den bortre halvan av sträckan. Väl tillbaka i lägenheten i 14-tiden - svettiga och rätt trötta i benen - tar vi bilen till kusten och ett uppfriskande dopp i Adriatiska havet. Idag är det lätt att hitta lediga parkeringsplatser nere vid stranden - till skillnad mot i söndags då det var överfullt av söndagslediga italienare här. Vi får också vara ganska enasamma på stranden. Vattentemperaturen är säkert en bit över 20 grader - mycket behagligt!

Osteria della Rocca, Mondavio, Le Marche, Italia

Vi har tre fina restauranger inom 200 meter från lägenheten. Osteria della Rocca blir vår favorit. Här får vi förstklassig service sent på lördagskvällen efter att vi har installerat oss i lägenheten. Ikväll är vi där igen. Vi sitter ute och njuter av en spektakulär solnedgång medan vi väntar på maten:



Orciano i kvällsljus:


Pizzorna är magnifika - och mycket goda:

Barchi, Le Marche, Italia

På vägen tillbaka till Mondavio stannar vi till i grannstaden Barchi:


Mondavio från utsiktspunkten i Barchis gamla stad:


Orciano från utsiktspunkten i Barchis gamla stad:


En fin blomkruka på räcket till gatan upp till Barchis gamla stad:


Vy över genomfartsgatan i Barchi från gatan till gamla staden. Banderollen från maraton-loppet Colle Mar-athon som gick av stapeln den 8 maj hänger fortfarande kvar. Det gick tydligen från kullarna (colle) runt Barchi, Mondavio, Orciano till havet (mare) vid Fano:

Monte Pietralata, Le Marche, Italia

Måndagens utflykt går till Monte Pietralata ca 20 km västerut från Mondavio. Monte Pietralata (890 möh) utgör den nordvästra kanten av ravinen Gola del Furlo. Vi åker en smal och mycket brant grusväg från Furlo upp på berget. Det känns som om vi åker i ravinkanten. Vägen är så smal att det är omöjligt att möta en annan bil - men vägen är inte enkelriktad. Det gäller att komma ihåg var den senaste passerade mötesplatsen ligger. På ett ställe är det så brant och trångt att det inte går att följa vägens vänstersväng. Vi får åka rakt fram och vända bilen för att kunna fortsätta vägen uppåt. Vi kör längs den gula markeringen från Gurlo längst ner i mitten till punkten 759 uppe till vänster. Där parkerar vi och vandrar på en otroligt vacker öppen betesäng upp till toppen vid 890-markeringen:


Paus på vägen upp. Vi är i princip lodrätt ovanför en liten sjö:



Vår hyrbil - en Seat Altea XL 1.9 TD - är en positiv överaskning. Två klasser större än den Ford Focus vi beställt och betalat för. Det var på håret att vi fick en Ford Fusion 1.3 men jag ifrågasatte om den verkligen var i samma storlek som en Focus och fick då Seaten istället:


Jag blir orolig att vi kör på en privat väg men "strada priva di parapetti" betyder att det saknas skyddsräcken!:


Det är en flock hästar som håller ängen öppen. Det är som att vandra på en gräsmatta med en otrolig blomsterprakt. Botanikerna i resesällskapet är lyriska över ständigt nya blomsterfynd:


Härifrån är det inte långt till Monte Catria och Monte Acuto i Appeninerna:


Hästarna betar utan att störas när vi passerar på väg upp mot toppen:



Toppen på Monte Pietralata ligger uppe till höger:

Blomster- och fågelbilder kommer senare.

Mondavio, Le Marche, Italia

Vaknar i 8-tiden på söndag morgon, går upp, öppnar fönsterluckorna, möts av dessa ljuvliga vyer över medeltida torn och soldränkta böljande kullar och brister ut i en jubelsång - Volare - här i en modern version med favoriten Gianna Nannini:




La Casina di Mondavio heter lägenheten vi hyr i Mondavio. Vi anlände hit i 22-tiden i går (lördag) kväll efter ca 1 timmes bilkörning från Rimini söderut längs autostrada A14 till Fano och vidare ca 20 km inåt landet, på slutet längs smala slingrande backiga vägar och vidare i trånga gränder i den historiska delen av staden Mondavio. Lägenheten som ses mitt i bilden med de vita fönstren är på tre våningar: överst två sovrum och en toalett med duschmöjlighet, därunder kök och matsal samt längst ner ett sovrum samt en toalett med badkar och dusch - totalt gott om plats för 6 personer:


Vi bor i princip på muren som omgärdar den historiska delen (gamla stan) av Mondavio:


Trettio meter från lägenheten ligger centrum i den historiska delen av Mondavio: torget "Piazza Matteotti" med bageri, tidnings- och tobaksaffär, diverse småbutiker med smycken, parfymer mm och med baren "Bar il Duca" vägg i vägg med kyrkan och med klocktornet uppe på taket. Här äter vi frukost på söndag förmiddag tillsammans med många av de bofasta italienarna:

Regionen Le Marche är fortfarande ett ganska ovanligt turistmål. Inte många kan engelska här så vi får verkligen nytta av senaste årets kvällskurs i italienska. Befolkningen är behagligt vänliga och tålmodiga med våra språkliga brister - "simpatici" helt enkelt! "Simpatico" har en mycket positiv betydelese i Italien enligt Cinzia - vår italienska lärare. Hennes mamma kommer från den lilla staden Barchi ca 3 km från Mondavio

Landskapet i den här delen av Le Marche domineras av böljande kullar med åkrar och ängar med små byar/städer högst upp. Närmaste staden/byn Orciano ligger ca 2 km från Mondavio:


Mondavio sett från Orciano:


I 11-tiden börjar något hända på torget i Mondavio. Den kvinnliga lokala polisen patrullerar och dirigerar biltrafiken ...:


... en procession dyker upp från huvudgatan ut från torget ...:


... och går in i kyrkan. Det är någon form av religiös högtid för barn - typ konfirmation - enligt de äldre gubbarna som sitter på bänkarna i skuggan på torget:


Ca 30 km fågelvägen västerut ligger bergskedjan Appeninerna här med Monte Catria (1702 möh) i mitten och Monte Acuto (1668 möh) till höger:


Längre söderut blir Appeninerna högre. Den här snöklädda toppen kan vara Monte Sibillini som når över 2000 möh:


Adriatiska havet skymtar i öster - ca 16 km fågelvägen:


Böljande jorbrukslandskap runt Mondavio:


Vi hittade lägenheten här Hyresvärden Marco är i 30-årsåldern och är mycket "simpatico" och pratar bra engelska. Hans föräldrar producerar ett mycket gott vin - "San Giovese e Montepulciano dei Colli Mondaviesi" (Az. Agr. Venturini Egidio)

Törnskata, Flygfältsrakan, Mora By, Gustafs

På den stora vedvältan på flygfältsrakan mellan Mora By och Dala Airport i Rommehed sitter en fågel som jag först tror är en varfågel. Den sitter lugnt kvar när jag stannar bilen alldeles intill. Jag öppnar sidorutan och tar några bilder. Under tiden passerar en man med en hund utan att fågeln reagerar så jag kliver ur bilen och får lite bättre vinkel och bekvämare ställning. När den visar sin bruna rygg förstår jag att det är en törnskata. Den sitter kvar och sjunger lite tyst och försynt. Det är knappt jag hör sången men det syns på strupen och näbben. Den här fågeln har nog kommit alldeles nyss. Den brukar komma hit upp i slutet av maj. Det här är fjärde observationen hittills i år i Dalarna enligt Rapportsystemet för fåglar

Dunbollar

Gräsänderna i Vattenparken i Borlänge har fått ungar:

Gnällplanket i Borlänge

Ett nytt konstverk - Gnällplanket - har kommit på plats i Borlänge.
Jag har tyvärr bara fågelobjektivet med mej så jag får inte plats med hela verket på bilden. Konstnären själv - Roland Backlund - skymtar bakom lövverket. Finjustering pågår.


Artikel i DalaDemokraten

Bobygge i Djupviken

Den nya holken i Djupviken ockuperas tämligen omgående av ett par blåmesar. Efter noggrann inspektion får holken godkänt av frun och bobygget dras igång med stor frenesi: