Lusmyrsbesöket på fredag eftermiddag börjar lovande. Direkt vi kommer in bland träden hör Ulla en järnsparv som sjunger i snåren. Den är grå och oansenlig och svår att få syn på men rätt vad det är sitter den fint synlig i en liten öppning mellan kvistarna:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar